nobodyhome

Ni vet den där känslan
känslan av lättsamhet
känslan av att allt är bra
att allt som händer är
av en anledning.
Kanske den känslan kan
hitta mig. om den nu har
min adress.
jag ser på tv, inget bra
jag ser på datorn. fin skärm
msn är på, jag samtalar
jag är trött. musik i öronen
mycke olikt mycke bra


Något känns fel, något är inte
som det ska, något saknas och
något är borta. något borde komma
hit och ta mig härifrån. En cigg i ligger
brevid mitt tangentbord och läskar mig
snart tar jag den i handen. går ut, tänder
och röker den, sakta. musik i kvällens mörker
nu är det så där kallt som jag gillar, men ändå
vill inte ha höst. blir bara deppremerad. fan
trodde jag skulle få slippa det i år, eller rättare sagt
jag var övertygad om det, men nu ser väldren annurlunda ut
och medans jag fammlar och snubblar i livets korridor så känns
det som någon släcker och tänder ljuset för mig samtidigt bara för
att jävlas med mig. jag ser itne längre klart. jag ser med halvstängda ögon
jag ser med två ögon.. nej med ett öga.. nej jag blundar hellre. jag vill inte se
mer, jag orkar verkligen inte hålla händerna över huvudet och visa att jag gett upp
det känns oviktigt nu. det mesta är oviktigt nu. hoppas nån kan tända lyset för mig snart


jag önskar fortfarande att människan var ett ide djur.
låt oss säga att människan gick i ide.. typ 3 månader
det skulle vara underbart,. få sova lite , slippa bry sig
låta sig själv koppla bort världen utanför..