Som det ska vara men ändå inte?


Varje gång jag anländer hem till mig så får jag en smak av
oro i kroppen, jag vrider om nyckeln och kliver in. och
ett viss lugn sveper över mig när jag ser att TVn och datorn
är kvar.

Vissa personer man träffar i sitt liv sätter vissa spår och
precis som den vinfläcken på soffkudden som aldrig kommer
gå bort så finns även dessa spår kvar i hela ens liv. Många
personer blir ihågkomna av ljud, dofter, saker, filmer, sånger,
kläder, ord osv osv. och detta är dessa små saker som man
nog aldrig blir av med, men till det viktiga...!

Tobbe Vs Snön

Jag har nu på olika sätt försökt få snön att röra sig ner i kloaken
där den här hemma, jag har försökt smälta snön genom att
kasta tändstickor ut genom fönstret .. men till ingen nytta. jag
har stått på balkongen och skrikigt elaka saker till snön, även
dragit ett o annat "din mamma" skämt. Men åter igen så kommer
det bara mer och mer snö. Jag har haft starka tankar på att
springa ut med min "överlevnads kniv" och göra mig olycklig på
snön men med tanke på konsekvenser och att polisen nog är rätt
snabba att gripa svartskallar med stora knivar som skriker med
galen blick utomhus så har jag lagt ner den idén.
jag funderade så sent som igår om jag skulle ignorera snön, men
är svårt när den begravt hela min bil och jag måste likt en unge som
letar efter en sista godisbit i lördgaspåsen gräva fram den med mina
händer. Min trogne vän mr Sol har varit till ingen hjälp alls vilket
märktes bittert när jag idag tog mig en promenad och märkte att
solen värmde lika mycket som en kram från den där jobbiga
släktingen som man aldrig kommer ihåg vad han/hon heter.
Nu har man åter igen satt sig vid sitt tänkarbord och börjat smida
nya planer hur man ska få snön att förstå att den har stannat
över allt för länge. Och om ni väl tittar ut genom fönstret och ser
snön avtar så kanske ni till o med har mig o tacka för det!
För detta betyder krig!

Skulle handla på systemet i fredags. Jag är alltid den som tar upp
mitt leg i förväg så personen i kassan ska slippa be om det. I fredags
så var jag lite virrig efter en hård morgon på jobbet så jag visade
istället mitt truckkort , vilket inte fungerar lika bra eftersom det
inte finns någon bild på det. Detta ledde dock till en väldigt trevlig
konversation som höll mig kvar i en halv timma. så alla misstag
är nog inte av ondo. Det bästa med att göra nya misstag är att man
får mäta dom med sina tidigare och på så sätt avgöra vilken vikt
de nya egentligen har.
Livet går ut på att göra sina egna misstag och lära av dom, om man
aldrig vågar göra något så lär du dig inget. Vissa misstag kan till o
med vara kamouflerade till bra saker och vise versa. Det är först när
man begått dom som man får veta svaret.
även om den är att chansa o dricka mjölken vars bäst före datum har
gått ut , eller öppna käften i hissen och säga till grannen "vilket hemskt
väder vi har". kanske den sista ölen på krogen eller välja att gå hem
istället för att ta buss/taxi. De små valen vi gör.. det är dom som leder
till de stora saker i våra liv.

Men till det viktiga:
snart är det oscarsgalan! jag är inte bara spänd inför den
jag är även nervös, ska mina favoriter få hem ett pris eller
kommer multikassakon Avatar ta hem de viktiga priserna?

Men till det ännu viktigare:
Detta år har börjat bra, med mycke festande. kanske en aning
fööör mycke festande och jag har nu på senaste tid fått höra folk
säga:
"hehe tobbe, jag skulle då inte vilja vara DIN lever"
skämtsamt sagt så klart.. men jag tänker...
Vem vill egentligen vara någons lever? ....


Tragiskt?


"Jag tror jag kommit till stadiet i mitt liv där jag tappat begreppet om vad som är Trevligt"


Ordet "tragiskt" kommer ofta upp i dagens vardags snack.
I de flesta munnar så menas det att något "Tragiskt" är
utestickare från vad som borde vara. Om NÅGON är
tragiskt så får ordet mer ett hånande och nästan lite
nedsättande innebörd. Eftersom en tragisk person inte
är som vi andra. Om personen i fråga inte ens vet om
att han eller hon är tragisk så blir det hela sorgligt.
snudd på komiskt?

så vad är komiskt då?
Ja enligt mig är den största höjd av komik något jag inte
behöver eller ens kan relatera till. jag behöver inte känna
igen mig i en komisk situation för att le med mina munkuddar.
jag kan vika mig dubbelt av något jag inte förstår.
Behöver vi förstå skämtet för att det ska vara roligt? NeJ!
ett skämt är bara roligt om nån mår bra av det och kan
slå till med ett skratt. Om personen inte förstår skämtet
betyder det då att skämtet är dåligt? Nej igen, humor är
relativt och smaken är som baken..delad o full med skit.

anledningen till att jag tar upp detta är för jag kom på
mig själv här om dagen att skratta till ett skämt som jag
verkligen älskade, igår hörde jag exakt samma skämt
berättad på exakt samma sätt, och jag drog inte ens
på läpparna. idag hörde jag skämtet igen och återigen
så började jag skratta så tårarna rann för mina kinder.

Nu börjar jag fundera om jag ens förstod skämtet.. och
jag tror inte jag gör det, jag tror inte jag förstår skämtet
alls, inte som det är menat från sitt ursprung. Inte bryr
jag mig om andra förstår skämtet. Jag ser inte det som
en sån där bild som tar en form om man glor tillräckligt
länge på den. "det är en båt" okej,.. jag kanske inte ser
båten utan jag kanske ser något annat. Typ.. en träsko?

Som person ser jag mig själv som en skämtsam jävel
som inte bara gillar att skoja runt utan ibland kanske
dra ett skämt, men det skrämmer mig om jag nu inte
längre förstår vad som är skämt. eller rättare sagt, att
jag börjar dra skämt jag inte själv ens förstår bara för
jag en gång i tiden tyckte det var roligt? Som att spela
en låt på gitarr utan strängar för någon som är döv.


som så många andra så har jag humor som ett sätt
att uttrycka mig på. ett bra sätt att bli erkänd av andra,
men även ett bra knep som jag använder för att hålla
folk på avstånd. Som man märker är jag tex "rolig" i
min blogg en direkt "personlig".
Men jag känner att jag börjar förlora synen på vad som
är roligt. så därför avslutar jag detta inlägg med en bild
av Jan Stenmark, som även han verkar ha en skev bild
på vad som är roligt och inte. och ni alla som finner denna
bild rolig,  eller på någe sätt humoristisk kan ta mig i handen
och prisa träden att det faktiskt går att ha kul åt precis vad s
om helst! bara man gör och har det på rätt sätt!












RSS 2.0