nobodyhome

Varje gång jag anländer hem till mig så får jag en smak av
oro i kroppen, jag vrider om nyckeln och kliver in. och
ett viss lugn sveper över mig när jag ser att TVn och datorn
är kvar.

Vissa personer man träffar i sitt liv sätter vissa spår och
precis som den vinfläcken på soffkudden som aldrig kommer
gå bort så finns även dessa spår kvar i hela ens liv. Många
personer blir ihågkomna av ljud, dofter, saker, filmer, sånger,
kläder, ord osv osv. och detta är dessa små saker som man
nog aldrig blir av med, men till det viktiga...!

Tobbe Vs Snön

Jag har nu på olika sätt försökt få snön att röra sig ner i kloaken
där den här hemma, jag har försökt smälta snön genom att
kasta tändstickor ut genom fönstret .. men till ingen nytta. jag
har stått på balkongen och skrikigt elaka saker till snön, även
dragit ett o annat "din mamma" skämt. Men åter igen så kommer
det bara mer och mer snö. Jag har haft starka tankar på att
springa ut med min "överlevnads kniv" och göra mig olycklig på
snön men med tanke på konsekvenser och att polisen nog är rätt
snabba att gripa svartskallar med stora knivar som skriker med
galen blick utomhus så har jag lagt ner den idén.
jag funderade så sent som igår om jag skulle ignorera snön, men
är svårt när den begravt hela min bil och jag måste likt en unge som
letar efter en sista godisbit i lördgaspåsen gräva fram den med mina
händer. Min trogne vän mr Sol har varit till ingen hjälp alls vilket
märktes bittert när jag idag tog mig en promenad och märkte att
solen värmde lika mycket som en kram från den där jobbiga
släktingen som man aldrig kommer ihåg vad han/hon heter.
Nu har man åter igen satt sig vid sitt tänkarbord och börjat smida
nya planer hur man ska få snön att förstå att den har stannat
över allt för länge. Och om ni väl tittar ut genom fönstret och ser
snön avtar så kanske ni till o med har mig o tacka för det!
För detta betyder krig!

Skulle handla på systemet i fredags. Jag är alltid den som tar upp
mitt leg i förväg så personen i kassan ska slippa be om det. I fredags
så var jag lite virrig efter en hård morgon på jobbet så jag visade
istället mitt truckkort , vilket inte fungerar lika bra eftersom det
inte finns någon bild på det. Detta ledde dock till en väldigt trevlig
konversation som höll mig kvar i en halv timma. så alla misstag
är nog inte av ondo. Det bästa med att göra nya misstag är att man
får mäta dom med sina tidigare och på så sätt avgöra vilken vikt
de nya egentligen har.
Livet går ut på att göra sina egna misstag och lära av dom, om man
aldrig vågar göra något så lär du dig inget. Vissa misstag kan till o
med vara kamouflerade till bra saker och vise versa. Det är först när
man begått dom som man får veta svaret.
även om den är att chansa o dricka mjölken vars bäst före datum har
gått ut , eller öppna käften i hissen och säga till grannen "vilket hemskt
väder vi har". kanske den sista ölen på krogen eller välja att gå hem
istället för att ta buss/taxi. De små valen vi gör.. det är dom som leder
till de stora saker i våra liv.

Men till det viktiga:
snart är det oscarsgalan! jag är inte bara spänd inför den
jag är även nervös, ska mina favoriter få hem ett pris eller
kommer multikassakon Avatar ta hem de viktiga priserna?

Men till det ännu viktigare:
Detta år har börjat bra, med mycke festande. kanske en aning
fööör mycke festande och jag har nu på senaste tid fått höra folk
säga:
"hehe tobbe, jag skulle då inte vilja vara DIN lever"
skämtsamt sagt så klart.. men jag tänker...
Vem vill egentligen vara någons lever? ....